Uppdaterad: Amfibiebataljonen - En vän eller fiende i viken?

Uppdaterad: 2011-05-09


Bilder har bytts ut efter ett sällsamt dåligt val från min sida som förde diskussionen åt fel håll. Ber om ursäkt för detta. Istället har lite ögongodis valts denna gång. Håll till godo. Alltså - I syfte att undvika pseudodiskussion - åter till frågan nedan.
//NNNN

Under min tid i marinen hände det, från gång till annan, att vi, i vår iver att visa oss på styva linan, råkade svalla sönder någons brygga eller köra sönder ett och annat fiskeredskap, det skall medges.
Vid sådana tillfällen fick flottiljingenjören snällt åka ut till de drabbade och ta en fika och försöka lösa detta på bästa sätt. Efter lite kaffe, förhandlingar och ett trevligt uppträdande brukade det mesta dock lösa sig.Vi insåg snabbt att vårt långsiktiga stöd hos civilbefolkningen låg i att de betraktade oss som ”vän i viken”. Detta var något som vi gjorde innan uttrycket ”Hearts and minds” ens var i allmänt bruk.

Jag blir därför särskilt orolig då jag fick mig följande tillsänd med förfrågan av pseudonymen ”Hearts and minds” om jag kunde lägga ut den under KlartSkepp-bloggen vilket jag härmed, med viss bedrövelse skall tilläggas, naturligtvis gör. Eventuella missförhållanden måste upp till ytan.

Amfibiebataljonen – En vän eller fiende i viken? 

1960 avdelade Chefen för Berga Örlogsskolor (CBÖS) ett område för att slippa förfrågan om civila båtar på Berga område. Området, ifråga, iordningställdes av medlemmarna själva och stora arbetsinsatser är gjorde under 50 år för att skapa denna båtklubb med mycket nära knytning till försvarsmaktens officerare och anställda. Samtlig utrustning, bryggor, grusning m.m. är bekostad av medlemmarna själva och båtklubben belastar således inte statsfinanserna på något sätt.

Någon gång härefter tilläts även sjöscouterna att etablera en verksamhet i området – något som långsiktigt också kunde ses som rekryteringsfrämjande i och med att de mindre barnen inte kunde upptas i den närliggande sjövärnskårsverksamheten (motsv. frivillig befälsutbildning, flygvapenungdom etc) förrän uppåt tonåren.

Medlemmarna i båtklubben är begränsade till anställda eller pensionärer vid försvarsmakten (både militära och civilanställda) i närområdet eller andra myndigheter inom försvarsdepartementets ansvarsområde enligt nedan:

• Amfibieregementet
• 4.sjöstridsflottiljen
• Marinbasen
• HKV
• Ubåtsflottiljen
• FTN
• Hemvärnet
• Samt från Fö övriga ansvarsområden
• FHS
• FMV
• FOI
• Statens haverikommission samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Det har från vissa håll hävdats att det endast är gamla kommendörer etc. som är medlemmar i föreningen, något som är felaktigt då samtliga grader är hyfsat jämnt representerade.

Amfibiebataljonens (Amf1) flytt från Rindö till Berga, 2006, i samband med sviterna från FB04 har knappast undgått någon i marinen eller de civila i närområdet. Samma år som Amfibiebataljonen anlände, 2006, i området sades både båtklubben och sjöscouterna upp från området. Beslutsinriktningen var då att båtklubben skulle flyttas till Gålö. 

I februari 2009 ändrar Chefen Amf1 (C Amf1) sin beslutsinriktning mot att klubben skall få kvar i området. I juni 2010 beordrar dock den nya C Amf 1, Öv. Ola Truedsson, kontrakurs, båtklubben skall bort från området och att ingen ersättningsplats avses ordnas.

Tvättbyte någon? :-) 

Anledningen till att båtklubben och sjöscouterna måste flytta är, enligt Övlt Jens Riberstrand (Stabschef som har varit personligt drivande i ärendet), att Amf1 behöver övningsområdet. På direkt fråga har ett flertal, över tid, varierande skäl dock angivits - bland annat följande:

• Området skall användas till övning för våldsam landstigning (bottenförhållandena har dock visat sig vara för dyigt för att kunna genomföra detta på då impellrarna till framdrivningen på stridsbåt 90 riskerar att skadas) 

• Skjutbana för skjutning med t.ex. tung ksp/ksp från båt (Detta är omöjligt då den tätbebyggda orten Tungelsta ligger väl inom Dmax samt att väg 73 skulle hamna mitt i riskområdet. En ny miljöprövning måste dessutom genomföras) 

• Vanlig skjutbana (tre skjutbanor finns på området, samt även Väddö, Utö och Gotland, Även här måste ny miljöprövning genomföras) 

• Fordonsuppställningsplats i och med närmandet till mer markbaserade fordonstyper. (Flera alternativa uppställningsplatser finns inom ordinarie område. Dessutom består den tänkta uppställningsplanen av grus som kommer att fraktas bort vid ett ev. avhysande) 

• Svävarlandningsplats (området precis nord-ost om båtklubben passar bra för detta ändamål). 

Om det skulle vara så att övningar behöver hållas på båtplatsområdet så har båtklubben ingenting emot detta, tvärtom, Amf1 välkomnas att öva i/på området. 

Tyvärr har Amf1 attityd varit att försöka avhysa samtliga civila från området. Till exempel så har allmän väg olovligen spärrats av för trafik ned till båtklubbsområdet och de sommarstugor som ligger längre bort (polisanmälan för olaga myndighetsutövning har upprättats). Hästekipage samt motionärer har nekats tillträde till allmän plats (motionsspår och allmän väg/stig) och boende med servitut till diverse vägbommar i området har fått se hänglås bytas ut i syfte att förhindra/försvåra genomfart. 

Summan av ovanstående ger en negativ bild av Amf1 uppträdande i området. Tyvärr har redan sjöscouterna flyttat sin verksamhet vilket tyvärr riskerar att menligt påverka ett framtida rekryteringsunderlag samt en naturligt kontaktyta med sjöintresserade barn/ungdomar. 

Det vore önskvärt att Amf1 ändrar sin attityd så att allmänheten kan betrakta dem som ”en vän i viken” istället för, som nu, en fiende. Detta skulle sakta men säkert gynna rekryteringsunderlaget och det lokala stödet till både amfibie- och flottstyrkorna. 

Den, så viktiga samvaron utanför tjänsten, mellan grader och mellan äldre och yngre kollegor, stimuleras dessutom – något som är ytterst viktigt med det insatta försvaret, där familjer och civila får tillfället att skapa sig ett naturligt nätverk, med andra familjer till soldater och sjömän, där man kan dela viktiga erfarenheter med samt söka stöd och råd under familjemedlems missionstid. 

Det är min fromma förhoppning att ovanstående tas på allvar då försvarsmakten måste tänka på sin image och folkförankring i ännu högre grad nu än tidigare. 

Ärendet ligger just nu uppe hos kammarrätten, men frågan är - är detta rätt att göra mot sina anställda och kollegor?


Se länkar i ärendet nedan.

Överklagan till Förvaltningsrätten

Artikel i Nynäshamnsposten

Artikel i Mitt i Haninge

GMY

”Hearts and Minds”

Klart skepp anm nedan:

Hmm… detta är inte bra för den allmänna uppfattningen om marinen. Precis som jag nämnde i ingressen så är det nu än viktigare att försvarsmakten uppfattas som en ”Good guy”. Att förneka civilt tillträde till allmänna områden, låsa bommar som lyder under servitut, spärra av allmänna vägar osv är fullständigt förkastligt. Jag blir uppriktigt förvånad över uppträdandet om jag skall vara ärlig.

Det är ledsamt att se att Amfibiebataljonen har för avsikt att köra ett "Macho-race" i denna fråga. Det kan inte stickas under stolen att Amf är ett av problembarnen inom försvarsmakten med diverse ”skandaler” och dödsolyckor på sin ”meritlista”. Tyvärr har inte detta visats sig minska efter flytten från Rindö till Berga. Summan av lasterna verkar vara konstant eller...?

Jag tror inte att det är rätt väg att gå att få bort civila från området – snarare att välkomna dem för att visa på att det inte genomförs någon ljusskygg verksamhet. Åtminstone kanske man inte bör söka konfrontation?

Det borde vara en ”no brainer”, men vad vet jag? Jag kanske får tillfälle att återkomma i frågan.