Defense Aerospace
KlartSkepp! - - . .
måndag 4 februari 2013
Partidistrikten stödjer Reinfeldt
Enligt SVD stödjer 21 av 26 partidistrikt Reinfeldts linje för försvaret. Det är anmärkningsvärt att man har så dålig koll så att man faktiskt tror sig vara det mest försvarsvänliga partiet i riksdagen. Självbedrägeri eller en hållning för att inte blotta en spricka? Jag tror att man helt enkelt har dålig koll och det gäller inte bara försvarsmakten. Haveriet inom polisen har möjligen vissa likheter med försvarsmakten. Förändringar inleddes av S, men har fortsatt hos M.
Kan omöjligtvis ta M nuvarande politik på allvar. Inte heller jag kommer heller någonsin rösta på Reinfeldt igen. Tack och adjö!
KlartSkepp! - - . .
Kan omöjligtvis ta M nuvarande politik på allvar. Inte heller jag kommer heller någonsin rösta på Reinfeldt igen. Tack och adjö!
KlartSkepp! - - . .
söndag 3 februari 2013
Mikael Holmström ger en resume över vad som har hänt inom försvarspolitiken de senaste fem åren Uppdaterad
Som vanligt levererar Mikael Holmström en mycket bra artikel i SVD om händelserna i försvarspolitiken. En resume i stort över de nya moderaternas framfart de senaste fem åren fram till idag.
Reinfeldt må ha trott att hans spydiga och upprepade uttalande om särintresse skulle stanna i inrikesdebatten, men vars rättmätiga reaktion från alla försvarsanställda nu ivrigt rapporteras hem av militärattacheer tjänstgörandes i Sverige.
Mikael Holmström berättar i artikeln.
Oklart vad han svarade.
I papperstidningen återfinns också i en artikel signerad Claes Arvidsson att Borg intervjuades vid ett föredrag på London School of Economics. Han sade då följande:
Har finansministern inte:
- läst historik om vad finnarna gjorde med de invaderande ryssarna under vinterkriget?
-vad Afghaner, Vietnameser m.fl. har lyckats med mot USA?
- inte förstått att genom att verka tillräckligt avskräckande kan undvika en konflikt?
Mest sannolikt är ju dock ett begränsat anfall t.ex. besätta Gotland - detta går definitivt att försvara sig mot, men det kräver planering.
Vad som är extra allvarligt är att Borg ger ett klart intryck av att det inte spelar någon roll vad vi i Sverige gör eftersom "vi inte har en chans".
Det är fel särskilt om vi också ser att vi kanske kan få hjälp i en dylik situation, men det innebär inte att vi själva kommer att kunna segla med på en räkmacka. Jag tycker att Borg mest liknar en av de snyltare han själv tycker så illa om och att han förespråkar en fanflykt. Dåligt ledarskap och verkligen inget som bygger en statsman.
KlartSkepp! - - . .
Reinfeldt må ha trott att hans spydiga och upprepade uttalande om särintresse skulle stanna i inrikesdebatten, men vars rättmätiga reaktion från alla försvarsanställda nu ivrigt rapporteras hem av militärattacheer tjänstgörandes i Sverige.
Mikael Holmström berättar i artikeln.
Vid ett lunchmöte i torsdags med 20 utländska militärattachéer fick jag en rad frågor på temat: ”Hur kan statsministern jämställa sina väpnade nationella styrkor med särintressen som LO och Svenskt Näringsliv?”.
Oklart vad han svarade.
I papperstidningen återfinns också i en artikel signerad Claes Arvidsson att Borg intervjuades vid ett föredrag på London School of Economics. Han sade då följande:
Det Borg ser som ett relevant scenario är - alltså till skillnad från Reinfeldt- ett enskilt singulärt anfall mot Sverige, och sannolikt från Ryssland. Han betonade samtidigt att det är svårt för tio miljoner svenskar att stå emot 140 miljoner ryssar, men framhöll också att Sverige alltid har legat väst om Ryssland och norr om Tyskland.
Frågan inställer sig: Är det med finansministerns perspektiv över huvud taget meningsfullt med ett nationellt försvar? Borg avslutade med orden: "Jag är en stark anhängare av ett starkt svenskt försvar."
Har finansministern inte:
- läst historik om vad finnarna gjorde med de invaderande ryssarna under vinterkriget?
-vad Afghaner, Vietnameser m.fl. har lyckats med mot USA?
- inte förstått att genom att verka tillräckligt avskräckande kan undvika en konflikt?
Mest sannolikt är ju dock ett begränsat anfall t.ex. besätta Gotland - detta går definitivt att försvara sig mot, men det kräver planering.
Vad som är extra allvarligt är att Borg ger ett klart intryck av att det inte spelar någon roll vad vi i Sverige gör eftersom "vi inte har en chans".
Det är fel särskilt om vi också ser att vi kanske kan få hjälp i en dylik situation, men det innebär inte att vi själva kommer att kunna segla med på en räkmacka. Jag tycker att Borg mest liknar en av de snyltare han själv tycker så illa om och att han förespråkar en fanflykt. Dåligt ledarskap och verkligen inget som bygger en statsman.
KlartSkepp! - - . .
lördag 2 februari 2013
Äntligen en kvällspressjournalist som har förstått något
Expressens Amanda Wollstad skriver kristallklart och tillräckligt lättfattligt för gemene man om försvaret.
Mer av detta tack!
KlartSkepp! - - . .
Mer av detta tack!
KlartSkepp! - - . .
fredag 1 februari 2013
DDG-1000 Zumwalt börjar ta form
Det har varit så lite prat om amerikanernas nya "jagare" DDG-1000 Zumwalt, så jag trodde nästan att projektet var dött tills jag såg att de faktiskt finns skrovfärdigt Defense News.
Kanske har de kunnat på arbetsro i skuggan av problemen med LCS (Littoral Combat Ship).
Att benämna detta fartyg som jagare med sina 15 600-ton fullt deplacerad kanske inte är helt riktigt det mer överensstämmer med en WW2 tung kryssare.
Det mest slående med henne är, förutom hennes "Rammstäv" (som är vansinnigt opraktisk och som användes på fartyg redan vid förra sekelskiftet), hennes två 155 mm pjäser att kunna användas för kustbeskjutning med ammunition designad för extrem räckvidd.
Däckshuset ovan med integrerade fasstyrda antenner.
Dessutom ska hon utrustas med en sk integrated topside design vilket innebär att fasstyrda antenner samutnyttjas för kommunikation, radar, eldledning osv.
Enligt vad jag minns är hon också tänkt att utrustas med två stycken Bofors 57:or för självskydd.
Vill ni läsa mer så kan ni gå in här (NavSea)
Uppdaterad Tnr 011610
På fråga om vilken nackdel/fördel denna typ av rammstäv har så ska jag försöka utveckla det vidare här.
Rammen användes med viss framgång under slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet. Vanligtvis av större och tyngre fartyg som tålde de påfrestningar som skulle bli till följd av en medveten rammning. Tydligen var problemet att man lika gärna kunde bli rammad själv om man sas missade sitt försök.
Nu är ju DDG-1000 på inga sätt avsett att användas för att ramma andra fartyg. På frågan om varför man använder denna typ av stäv så tror jag att det största skälet är marknadsföring. Man tror alltid att allting är grundat på seriösa beslut vilket inte alltid är fallet om man kan få igång en hippfaktor och tränga igenom marknadsföringsbruset.
Men låt oss anta att någon typ av medvetet beslut har förelegat. Vad är då fördelarna?
1.En lång vattenlinje korresponderar ofta med högre fart, men det finns ett längd/bredd/djupförhållande och naturligtvis form på undervattenskroppen som avgör detta. Med en rammstäv kan man klämma ur några extra meters vattenlinje, men detta känns lamt. Kanske att man vill få bak tyngdpunkten något med lite mindre stål i fören fast jag tror att det är precis tvärtom.
2. Möjlig fördel är att om stävens vinkel stämmer överens med överbyggnadens skulle man kunna nå en bättre stealtheffekt dessutom skulle man få lite mindre exponerad area. Nu ser dock inte överbyggnad och stävlutning ut att vara synkade.
3. Vidare i stealthspåret skulle man kanske kunna få lite mindre avslöjande vågbildning, men jag tror att det blir precis tvärtom eftersom stäven skulle sträva efter att dels spruta, dels gräva upp vattnet, men för att bekräfta detta måste man ju göra modellförsök.
Ok till de övriga klara nackdelarna är följande.
1. Man får ett väldigt svårjobbat fartyg om man inte har en back (utrymme på däck längst fram) att hantera trossar mm ifrån. Visst kan man ha luckor osv fram där man jobbar ifrån, men ofta - även på större fartyg underlättar en öppen back t.ex. i bogseringssituationer som man ändå måste räkna med kan förekomma osv.
2. Fartyget tenderar till att bli mycket blött då stävformen snarast tenderar att gå igenom vågorna istället för att driva fartyget över vågen.
3. I hög fart då man doppar stäven vill det dynamiska motståndet driva stäven nedåt och i värsta fall får man ett våldsamt sidoskär.
4. I ett krängt läge tappar fören flytkraft relativt akterskeppet vilket vilket får fartyget att tippa framåt.
Vidare i ärendet på Wikipedia.
KlartSkepp! - - . .
Kanske har de kunnat på arbetsro i skuggan av problemen med LCS (Littoral Combat Ship).
Att benämna detta fartyg som jagare med sina 15 600-ton fullt deplacerad kanske inte är helt riktigt det mer överensstämmer med en WW2 tung kryssare.
Det mest slående med henne är, förutom hennes "Rammstäv" (som är vansinnigt opraktisk och som användes på fartyg redan vid förra sekelskiftet), hennes två 155 mm pjäser att kunna användas för kustbeskjutning med ammunition designad för extrem räckvidd.
Däckshuset ovan med integrerade fasstyrda antenner.
Dessutom ska hon utrustas med en sk integrated topside design vilket innebär att fasstyrda antenner samutnyttjas för kommunikation, radar, eldledning osv.
Enligt vad jag minns är hon också tänkt att utrustas med två stycken Bofors 57:or för självskydd.
Vill ni läsa mer så kan ni gå in här (NavSea)
Uppdaterad Tnr 011610
På fråga om vilken nackdel/fördel denna typ av rammstäv har så ska jag försöka utveckla det vidare här.
Rammen användes med viss framgång under slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet. Vanligtvis av större och tyngre fartyg som tålde de påfrestningar som skulle bli till följd av en medveten rammning. Tydligen var problemet att man lika gärna kunde bli rammad själv om man sas missade sitt försök.
Nu är ju DDG-1000 på inga sätt avsett att användas för att ramma andra fartyg. På frågan om varför man använder denna typ av stäv så tror jag att det största skälet är marknadsföring. Man tror alltid att allting är grundat på seriösa beslut vilket inte alltid är fallet om man kan få igång en hippfaktor och tränga igenom marknadsföringsbruset.
Men låt oss anta att någon typ av medvetet beslut har förelegat. Vad är då fördelarna?
1.En lång vattenlinje korresponderar ofta med högre fart, men det finns ett längd/bredd/djupförhållande och naturligtvis form på undervattenskroppen som avgör detta. Med en rammstäv kan man klämma ur några extra meters vattenlinje, men detta känns lamt. Kanske att man vill få bak tyngdpunkten något med lite mindre stål i fören fast jag tror att det är precis tvärtom.
2. Möjlig fördel är att om stävens vinkel stämmer överens med överbyggnadens skulle man kunna nå en bättre stealtheffekt dessutom skulle man få lite mindre exponerad area. Nu ser dock inte överbyggnad och stävlutning ut att vara synkade.
3. Vidare i stealthspåret skulle man kanske kunna få lite mindre avslöjande vågbildning, men jag tror att det blir precis tvärtom eftersom stäven skulle sträva efter att dels spruta, dels gräva upp vattnet, men för att bekräfta detta måste man ju göra modellförsök.
Ok till de övriga klara nackdelarna är följande.
1. Man får ett väldigt svårjobbat fartyg om man inte har en back (utrymme på däck längst fram) att hantera trossar mm ifrån. Visst kan man ha luckor osv fram där man jobbar ifrån, men ofta - även på större fartyg underlättar en öppen back t.ex. i bogseringssituationer som man ändå måste räkna med kan förekomma osv.
2. Fartyget tenderar till att bli mycket blött då stävformen snarast tenderar att gå igenom vågorna istället för att driva fartyget över vågen.
3. I hög fart då man doppar stäven vill det dynamiska motståndet driva stäven nedåt och i värsta fall får man ett våldsamt sidoskär.
4. I ett krängt läge tappar fören flytkraft relativt akterskeppet vilket vilket får fartyget att tippa framåt.
Vidare i ärendet på Wikipedia.
KlartSkepp! - - . .
Försvarsministern backar dumt nog inte om uttrycket särintresse
I gårdagens rapport intervjuades dels Jan Salestrand, stf. ÖB, om ÖBs hälsoläge. Dessutom dök frågan upp från reportern om Salestrands syn på statsministerns uttalande om försvaret som ett särintresse. Generalen uttalade sig skickligt om att han inte ämnar recensera statsministerns uttalande, men att försvaret nog inte är ett särintresse.
Därefter klipptes en intervju med försvarsministern in där hon fick frågan om försvarsmakten som ett särintresse. Diverse slingrande om att i budgetprocessen är alla intressen att betrakta som särintressen. Alltså vågar hon inte backa från statsministerns uttalande utan försöker sig på missförståndstaktiken... Illa.
KlartSkepp! - - . .
Därefter klipptes en intervju med försvarsministern in där hon fick frågan om försvarsmakten som ett särintresse. Diverse slingrande om att i budgetprocessen är alla intressen att betrakta som särintressen. Alltså vågar hon inte backa från statsministerns uttalande utan försöker sig på missförståndstaktiken... Illa.
KlartSkepp! - - . .
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)