Amfibies vara eller icke vara.

För en tid sedan försökte tog bloggrannen Skipper upp frågan om Amfibieförmågan och dess framtid.
Skippers diskussion om Amfibieförbandets framtid

Jag hann tyvärr inte vid detta tillfälle deltaga i debatten, men försöker nu istället att återkoppla och återstarta diskussionen.

Alltså - hur bör den framtida amfibiska förmågan utformas för att, på bästa sätt, bidraga till vår försvarsförmåga?

Jag är den förste att erkänna att Amfibieförbandet och före detta, Kustartilleriet, under alla tider har behandlats styvmoderligt inom Marinen. Nu föreslås att länkarna till armén skall stärkas och där amfibiebataljonen skall struktureras om mot en manöverbataljon med ett ökat inslag av markoperativa uppgifter. Jag är dock inte så säker på att förbandet kommer att bli mindre styvmoderligt behandlat inom Armén.

Vi är väl ett stort antal människor som minns vilket debacle som uppstod i kölvattnet av att IAS (Internationella AmfibieStyrkan) beordrades att åka till Tchad på mission. Ett stort antal mindre upplysta uppfattningar om amfibiekårens förmåga lyftes upp. Den mest framträdande var ju naturligtivis frånvaron av vatten att operera på/i och att man aldrig skulle kunna lösa uppgiften.

Jag förstod ärligt talat aldrig debatten- eller jo jag förstod att IAS trampade runt på ett stort antal generalsfötter inom NBG som såg sin chans till insats försvinna, men sånt är livet :-).

För den som vill kan man t.ex. dra vissa paralleller med den amerikanska marinkårens, USMC, insatser i t.ex. Irak som beskrivs bland annat i boken "The March Up - Taking Baghdad with the 1st Marine Division" av Bing West och Maj Gen Ray L. Smith. Jämförelserna med USMC skall inte göras allt för långtgående, men i sak så kan amfibiekåren med lätthet lösa de uppgifter som ställs på ett lätt infanteri - oavsett tillgång till vatten eller ej. Det är förmodligen svårare att operera i gränssnittet vatten/land än enbart på land.

Båtar är dels ett medel att förflytta sig med och dels ett stridsredskap.

Hur som helst - detta motbevisades ju som bekant och förbandet löste uppgiften relativt snabbt med små medel. En snabb in- och ut- operation som det förmodligen bör se ut om man inte vill stanna i decennier (jfr. Balkan, Afghanistan osv).

Hur ser då planen ut för ambiekåren? Ett utdrag återfinns här
Målsättningssarbetet Amfibiebataljonen 2014

Kontentan är väl att sjöstrid och bekämpande av invasionstonnage nedmonteras med sin sista beståndsdel - t.ex. genom att RBS 17 inte uppgraderas/vidareutvecklas.
Förmågan till anfallsstrid och landstigning inte är aktuell - åtminstone är det inte en huvuduppgift. Visst - ca hälften av de ca 80 st Stridsbåt 90 som skall vara kvar uppgraderas till splitterskyddad version (HS) likaså uppgraderas trossfärjor. Uppgiften blir väl att kunna transportera lätt infanteri i amfibisk miljö, men uppgiften att "Ta" eller "Slå" fiende i amfibisk miljö är knappast aktuell.

För markoperativ rörlighet tillförs ett trettiotal Bv 309S (splitterskyddade).