En marin blogg som belyser nödvändigheten av återtagande av vår försvarsförmåga Anm. - Inte svenska flottan på bilden.
tisdag 27 mars 2012
Uppdaterad: Finsk opposition motsätter sig försvarsneddragningar
Uppdaterad med rätt länk. Tack Anonym!
I Finland verkar oppositionen förstå att många små steg åt fel håll, i slutändan riskerar hela systemet. Kanske har de lärt sig från Sverige?Defense Aerospace
...snarast ser det ut ju ut som om de upprepar precis det som skedde i Sverige.
Nu rusar politiker med lokal förankring ut och slåss för de egna garnisonerna. Om inte regeringen lyckas hålla emot så kommer sub-optimeringen att leda till att ett antal garnisoner behålls för att blidka nyckelledamöter i parlamentet. Man riskerar att "säkra" beslutet genom att luckra upp det... ...i Sverige slutade det med en lång rad idiotbeslut - minns nedläggningen av den nyrenoverade/nybyggda gripenflottiljen i Ängelholm, flytten av A9 till Boden, avmilitariseringen av Gotland; minns "genomförandegruppens" dokumenterat inkompetenta hantering av materielprojekten... ...medan Arvidsjaur blev kvar för att sälja vinterutbildning till utländska förband...
...i värsta fall blir utvecklingen* densamma i Finland - ett finskt försvar som bibehåller ett antal godtyckligt valda garnisoner, men som står utan tränad personal och utan modern materiel...
...och vilka skall då försvara Sverige?
*) Dom har dock förhoppningsvis ingen generallöjtnant som självsvåldigt kan slänga miljarder på sensorpuckar och spärrballonger - så lite hopp finns det...
Ja, kanske är det så. Jag läste kanske inte läste på rätt våglängd.
Fast Kiviniemi nämner ändå det nationella perspektivet, nämligen att försvarsreformer ska vara brett förankrade.
"Major reforms in Finland have traditionally been formulated together with the opposition, but this government won't listen to others, it only dictates," said Mari Kiviniemi."
Visst hon sliter för "sitt" lokala förband. Denna lokalpolitik tar sakta men säkert över de nationella försvarsmålen så som det gjort i svensk försvarspolitik.
Man kan fråga sig hur man gjorde under det kalla kriget för att prioritera den nationella försvarseffekten?
En av anledningen till att vi "stod oss" så bra som vi gjorde i Sverige var att det faktiskt fanns en folkig majoritet bakom satsningen på försvaret. Det fanns ett kollektivt minne av hur försvagade och därmed utsatta vi varit under beredskapstiden. Majoriteten var överens om att där ville vi inte hamna igen*.
...med tiden och generationerna bleknade dock minnet och idag har vi en politisk elit som skolades i "Fria moderata studentförbundet" eller motsvarande vänsterradikala ungdomsorganisationer, vi har en mediaelit som utbildats av professorer med meriter från FNL, KPML-R och Clarté... ...den politiska agendan är idag en annan - oklart dock vilken...
Finnarna hade naturligtvis oändligt mycket starkare minnen än vi. Därmed höll man i det starka oberoende försvaret nästan två decennier ytterligare. Nu - en halv generation senare - så verkar de också (delvis) glömt...
...jag vill nog i och för sig tro bättre om Finnarna än så, men tecknen skrämmer.
*) Dessutom drevs finansdepartementet under kalla kriget av folk med förståelse för nationalekonomi - inte av tekniska finansanalytiker. Nationalekonomer förstår att nationella intressen inte skall styras m h a kvartalsekonomisk redovisning. ...det där gick långsamt över styr med början hos Gunnar Sträng, vidareutvecklades hos Feldt och Persson och drevs till sin slutgiltiga lösning med Anders Borg.
fel länk, kommer till samma artikel som i föregående inlägg
SvaraRaderaTack, fixar det ASAP
SvaraRaderaFixat!
SvaraRadera...snarast ser det ut ju ut som om de upprepar precis det som skedde i Sverige.
SvaraRaderaNu rusar politiker med lokal förankring ut och slåss för de egna garnisonerna. Om inte regeringen lyckas hålla emot så kommer sub-optimeringen att leda till att ett antal garnisoner behålls för att blidka nyckelledamöter i parlamentet. Man riskerar att "säkra" beslutet genom att luckra upp det...
...i Sverige slutade det med en lång rad idiotbeslut - minns nedläggningen av den nyrenoverade/nybyggda gripenflottiljen i Ängelholm, flytten av A9 till Boden, avmilitariseringen av Gotland; minns "genomförandegruppens" dokumenterat inkompetenta hantering av materielprojekten...
...medan Arvidsjaur blev kvar för att sälja vinterutbildning till utländska förband...
...i värsta fall blir utvecklingen* densamma i Finland - ett finskt försvar som bibehåller ett antal godtyckligt valda garnisoner, men som står utan tränad personal och utan modern materiel...
...och vilka skall då försvara Sverige?
*) Dom har dock förhoppningsvis ingen generallöjtnant som självsvåldigt kan slänga miljarder på sensorpuckar och spärrballonger - så lite hopp finns det...
@Lövet
SvaraRaderaJa, kanske är det så. Jag läste kanske inte läste på rätt våglängd.
Fast Kiviniemi nämner ändå det nationella perspektivet, nämligen att försvarsreformer ska vara brett förankrade.
"Major reforms in Finland have traditionally been formulated together with the opposition, but this government won't listen to others, it only dictates," said Mari Kiviniemi."
Visst hon sliter för "sitt" lokala förband. Denna lokalpolitik tar sakta men säkert över de nationella försvarsmålen så som det gjort i svensk försvarspolitik.
Man kan fråga sig hur man gjorde under det kalla kriget för att prioritera den nationella försvarseffekten?
En av anledningen till att vi "stod oss" så bra som vi gjorde i Sverige var att det faktiskt fanns en folkig majoritet bakom satsningen på försvaret. Det fanns ett kollektivt minne av hur försvagade och därmed utsatta vi varit under beredskapstiden. Majoriteten var överens om att där ville vi inte hamna igen*.
Radera...med tiden och generationerna bleknade dock minnet och idag har vi en politisk elit som skolades i "Fria moderata studentförbundet" eller motsvarande vänsterradikala ungdomsorganisationer, vi har en mediaelit som utbildats av professorer med meriter från FNL, KPML-R och Clarté...
...den politiska agendan är idag en annan - oklart dock vilken...
Finnarna hade naturligtvis oändligt mycket starkare minnen än vi. Därmed höll man i det starka oberoende försvaret nästan två decennier ytterligare. Nu - en halv generation senare - så verkar de också (delvis) glömt...
...jag vill nog i och för sig tro bättre om Finnarna än så, men tecknen skrämmer.
*) Dessutom drevs finansdepartementet under kalla kriget av folk med förståelse för nationalekonomi - inte av tekniska finansanalytiker. Nationalekonomer förstår att nationella intressen inte skall styras m h a kvartalsekonomisk redovisning.
...det där gick långsamt över styr med början hos Gunnar Sträng, vidareutvecklades hos Feldt och Persson och drevs till sin slutgiltiga lösning med Anders Borg.