Vad är billigt? Lagen om offentlig upphandling, LOU.

En liter mjölk för 5 kronor eller kanske en 200-grams Marabou-chokladkaka för lika mycket är billigt. Ovanstående varor har den egenskapen att de är mätbara och verifierbara. Vi vet vad vi får. Att värdera en tjänst eller en komplicerad produkt är inte lika enkelt.

Låt mig utveckla resonemanget.....

Samtliga statliga upphandlande organ (det lät formellt...) är ålagda att använda sig av "Lagen om offentlig upphandling", LOU, vid upphandling över vissa belopp. Vid en ytterligare högre gräns skall man även gå ut på en sk. EU-upphandling - något som vissa stater är mer eller mindre bra på (nämnde jag...host host... Frankrike?). (Anm. Det finns tillfällen då man inte behöver gå ut på offentlig upphandling, t.ex. vid ärenden viktiga för rikets säkerhet, strategisk kompetens osv.)

Syftet med ovanstående är naturligtvis att, genom ökad konkurrens, nå ett billigare pris. Ok bra, intet att erinra på detta. Nu åter till frågan - vad är billigt och hur upphandlar FMV (vissa anskaffningskontor åtminstone) konsulttjänster?

En konsult för 3000 eller 700 kr/h - vem är billigast? Svaret kan vid en första anblick te sig självklart. Anledningen till att jag ställer frågan är för att jag ofta hört kommentarer över prisnivåerna för olika konsulter.

Låt mig ge ett exemplet med inköpen av advokater till näringsdepartementet i samband med bilaffärerna (Saab, Volvo) i fjol. Där tog juristerna betalt 3000 SEK/h.
- "Ooo - vad dyrt!" nämner gemene man, au contraire, hävdar jag om man ser till hur kort tid som aktuell advokatfirma sydde ihop avtalen på, så är det rent av billigt. 40 timmar tror jag det tog för att skriva ihop ett sälj/köpekontrakt för Volvo(?). Det är mycket effektivt jobbat och har sannolikt sparat pengar åt staten. Vad kostar en stillastående fabrik med 2000 anställda i timmen?

Det man betalar för är inte kostnaden som ett företag har t.ex. för löner - det man betalar för är det sk. adderade värdet eller "Added Value" på nysvenska. Vi pratar alltså ingen hushållsekonomi här. Det vi pratar om är ett företag som har jobbat upp en erfarenhet och en know-how som de säljer. De adderar någon typ av värde helt enkelt. Det är själva basen i handel och har så varit i urminnes tider. Du utför eller producerar en vara som någon annnan behöver.

Låt oss nu inte glömma att FMV i sig kostar oerhört mycket pengar att driva runt. Hur mycket added value får man för detta. FMV som helhet kan nämligen också ses som en konsultorganisation - åt Försvarsmakten.

När FMV upphandlar tjänster så specificerar man, i bästa fall, vad en konsult skall ha för bakgrund, typ av utbildningar osv. Ibland så räcker det dock med gymnasieskola och på sin höjd B-körkort som kompetens för att kunna få ge anbmud på kvalificerade konsulttjänster till kvalificerade och kritiska vapensystem.Därefter går man ut på upphandling.

Låt säga att man får in flera svar som uppfyller alla krav (ni som vill ge in ett svar trots att ni inte uppfyller alla krav - ni behöver inte oroa er eftersom FMV ändå inte kollar upp detta. Svara dock för guds skull inte att ni inte uppfyller något av kraven, för då är ni ute ur matchen). Svaren samlas in och priserna radas upp. Den som har avgivit det lägsta timpriset motsv får jobbet.

Problemet är nu bara att den som har avgivit det lägsta priset kanske aldrig har varit ombord på ett fartyg, än mindre en ubåt eller ett kvalificerat ytstridsfartyg. Det gör inget för han/hon var ju i alla fall billigast (!?).

Den stackars projektledaren som skall nyttja denna resurs får nu ytterligare last på sin börda och tvingas snällt ta konsulten ifråga i hand och utbilda honom/henne. FMV betalar alltså denna "billiga" konsults utbildning. Projektet får en negativ produktionskurva, det sackar efter och tidplaner skjuts vilket innebär att projekt fördyras osv - tid är, som bekant (för vissa åtminstone) pengar. Fast för FMV är det ju bara att gå tillbaka till Högkvarteret och förhandla om sina milstolpar. Värre är det för industrin som står med personal i väntläge och som får fördyringar som måste tas ut mot aktuellt projekt i slutändan (med resultat att kunden, Försvarsmakten, undrar varför det blev så dyrt).

Säg mig nu om denna konsult var billig eller dyr?

-"Jamen", får man då höra, "vi måste ta det som är billigast, annars bryter vi mot LOU". Detta är struntprat. Kvalitetsaspekter får och bör användas vid utvärderingen, men upphandlingen måste ställa dessa krav från början OCH vara noggrann med att följa upp och utvärdera svaren korrekt.

I Dagens Industri står det då och då om LOU. Senast noterade jag en artikel av Anders Wijkman (Kd) - enmansutredare av offentlig upphandling - som säger att det inte alls enbart handlar om anbudspriset. Kvalitetsanspekter går, och bör, utvärderas i offentliga upphandlingar.
Nu är det i sanningens namn inte bara FMV som tolkar LOU på detta vis. Detta är tyvärr ett ofog som sprider sig i sammhället i stort och det innebär ett oerhört slöseri med statliga medel.

Jag blir, som skattebetalare, uppriktigt förbannad när jag ser att FMV agerar på detta sätt. Det är inte seriöst och det blir varken bra eller billigt. Det är ett agerande som är början till slutet för kvalificerad kompetens för militära system.

Bilindustrin försökte sig på detta under bilkrisens värsta dagar i fjol. Under en period var konsultpriserna nere på under 400 Sek/h. Några av konsultbolagen valde då att dra ut sina seniora konsulter och började sälja dem på andra marknader istället, t.ex. mot energiindustri, som betalade betydligt bättre.

De konsultbolag som stannade kvar i bilbranschen sålde in pensionärer och yngre nyutexaminerade gymnasieingenjörer till detta pris, men ingen mer kvalificerad resurs (en preventiv ursäkt till er gymnasieingenjörer och pensionärer är på sn plats, men ni kanske förstår min tes). Erfarenheten hade under ett slag förlorats till andra brancher. Vad man nu var tvungen att göra, var att betala för konsulter som man både lärde upp och betalade arvode för. Smart? Nja?

Det finns också en alternativ väg som vissa konsultbolag använder sig av om timpriset är för lågt för att kunna göra någon bra affär. Det går ut på att om man jobbar hälften så fort så blir ju timpriset det dubbla. Denna taktik blev publik för ett tag sedan när några mediekonsulter gick ut och berättade att deras normala taxa var 2000 SEK/h, men att de hade tagit ett jobb för 1000 SEK/h (minns inte åt vilken statlig förvalting det var) och att de då gjorde andra jobb emellan och fakutrerade dubbelt så många timmar som det hade tagit att utföra jobbet. Voila!

Konsultförpackning ovan(?)

Oftast agerar människor som de mäts och i detta fall så är det karriärsbefrämjande, som inköpare på FMV, att ha upphandlat konsulter till "billigaste" timpenning. Den som skapade denna incitamensmodell bör nog gå hem och tänka till igen..Jag ska vara rättvis mot upphandlarledet som jag anser vara underbemannat., mer resurser hit så skulle det nog gå lite snabbare utan att behöva kapa hörn som nu görs.

Säg mig nu igen - vad är billigt och vad är dyrt? Kan konsulttjänster och mjölk upphandlas på samma sätt?

I nästa del ska jag berätta hur man gör för att vinna en upphandling av en produkt utan att uppfylla kraven, men trots detta ändå i slutändan kunna göra en rejäl hacka och eliminera seriösa leverantörer på en och samma gång.

Stay tuned!


Klart Skepp! - - . .