Efter att ha fixat med båten denna strålande dag blev jag blev precis uppmärksammad av Wiseman om den artikel i SVD som närmare beskriver de ROE som, för närvarande, gäller för den svenska flyginsatsen i Libyen.
Svenska flygplan får inte, ens i spaningsrollen, ta fram underrättelseinformation om markenheter om dessa inte befinner sig i omedelbar närhet till flyg- eller luftvärnsinstallationer. Gott dock att viss "civil olydnad" gör att vissa markmål av "misstag" glider med som övrigt i rapporterna.
Oppositionen går från klarhet till klarhet. Först driver man på för att få till stånd en insats och kritiserar sittande regering för passivitet. När väl en insats kommer till stånd bakbinder man operationen maximalt och sviker därmed skyddet av civila. I bästa fall ett kallt och rått politiskt spel med människor av kött och blod som spelbrickor - I sämsta fall total inkompetens.
Jag får lite känslan av att oppositionen beter sig som ett litet barn som tjatar på sina föräldrar om att få igenom något, men sedan när det väl får klartecken visar det sig vara lite för läskigt att ta det ansvar som följer med uppgiften och letar på alla möjliga sätt ursäkter för att undkomma detsamma.
Moderaterna gjorde nog rätt när man backade sig in i det här för att kunna ta sossarna och övriga oppositionen som gisslan om det skulle bli något gnissel.
Låt mig förtydliga att jag är allt annat än positiv till Libyen-frågan och att det finns många frågetecken i detta. Dock blir jag illamående över att se hur en viss typ av politiker kan se sig i spegeln på morgonen. Jag har inget förtroende för Juholt, som måste varit delaktig, sedan tidigare. Ett kallt politiskt karriärsplanerande med fysiska människor som brickor. Jag hoppas få kunna återkomma till Juholt lite senare.
Denna typ av inrikespolitiska utrikespolitik förstör ytterst det svenska anseendet ytterligare i världen. Avbryt lekskolan! Rättning mittåt!
Det enda positiva med detta är att det nu, med all önskvärd tydlighet, framgår vad man inte ska rösta på om man vill kunna föra någon typ av försvars- och utrikespolitik över huvud taget.
Därmed inte sagt att sittande regering, som helhet, lyckas utföra några underverk. Vi har ett allt för stort vakum i försvars- och utrikespolitiken idag. Vi får hoppas att försvarsbloggarna, till viss del, kan hjälpa till att fylla tomrummet med något vettigt innehåll - fast i mina mörkaste stunder tvivlar jag.
Precis som den etiska handboken nämner - här gäller här att välja det minst onda alternativet.
Jaha nu steg pulsen på riktigt och filmen/serien om Kennedy och Kuba-krisen har precis slutat... Här finns grogrund för fler inlägg.
Klart Skepp! - - . .
"Svenska flygplan får inte, ens i spaningsrollen, ta fram underrättelseinformation om markenheter om dessa inte befinner sig i omedelbar närhet till flyg- eller luftvärnsinstallationer. Gott dock att viss "civil olydnad" gör att vissa markmål av "misstag" glider med som övrigt i rapporterna."
SvaraRaderaJag var och lyssnade på ÖB Sverker Göransson på en föreläsning i Kristianstad häromdagen. Jag ställde honom en fråga; Finns det någon möjlighet att vi får se en ny Överste Ulf Henricsson i Libyen om en sådan situation som den i Srebrenica äger rum i Libyen, så att politikerna politiskt blir tvungna att följa militärernas beslut på plats, istället för som det var tänkt att den svenska militären följer politiska beslut i Sverige? Han hade inte tänkt igenom det, men han svarade att politikerna idag är mycket mer delaktiga i dagens missioner än de var under konflikten i Bosnien. Han trodde inte att man kunde jämföra de två missionerna Libyen och Bosnien även av en annan anledning - Libyenmissionen är flygburen med allt vad det innebär när man talar om tidsperspektiv i operationerna. Men om det är som du sade i citatet här ovan så kanske vi får se en mer spridd Misson Creep då många tycks fatta självsvåldiga men nödvändiga beslut i luften och tar ansvar för dessa. Mission Creep i Bosnien kunde härledas till en mans beslut - Ulf Henricssons, men Mission Creep i Libyen kanske vilar på många piloters och markpersonals axlar, och politikerna får än en gång följa militären politiskt som de gjorde under Balkankriget?
Roger Klang
Hej Roger.
SvaraRaderaMission Creep i all ära, men man vet ju vad det innebär. Politisk feghet och deniability lastar enskilda befattningshavare med beslut som de senare ska ta ställas till svars för. Split second beslut som sedan kommer att skärskådas av journalister i godan ro hemma och i bästa fall godtas om de faller i god jord. Inte ett bra utgångsläge - som vanligt gäller att man måste begå minst ett grovt tjänstefel om dagen om något skall hända.
Du har helt rätt om ansvaret.
SvaraRaderaMission Creep leder bara till någonting gott om det medför att liv räddas eller sparas. För det mesta så leder Mission Creep till ett djupare engagemang i ett krig, i alla fall för USA som har ett mer pragmatiskt förhållningssätt till sina krig och det som de uppfattar som positiva konsekvenser av det, främst tryggad oljeförsörjning. Jag tänker som republikanska amerikaner på den punkten i Libyen, men jag tänker som en svensk när det kommer till Afghanistan.
Roger
Jag ska spilla min guts nu.
SvaraRaderaFör det första, jag är inte amerikan eller halvamerikan, jag är helsvensk. Jag vill med Libyeninsatsen försäkra mig om att vi inte blir bortmanövrerade av de "Allierade" från en framtida oljeförsörjning, men de flesta andra, som skriver och kommenterar på försvarsbloggar vill hjälpa det libyska folket. Jag försätts därmed i en konstig situation, för jag blir tvungen att förhålla mig till andras syn på insatsen samtidigt som jag försöker att påverka alla inblandade att se saken på mitt sätt. Detta kan medföra att det man skriver förefaller irrationellt. Men jag är inte en typiskt svensk kollektivist! Jag är inte en typiskt feg svensk strömlinjeformad guldfasan (politiker) heller, men å andra sidan så har jag inte en statsmannapost. Jag kan inte längre vänta på att bli en guldfasan så jag ska söka in som soldat i FM trots min höga ålder på 45 år, jag skulle ha gjort det redan men jag var en eländig vecka för sent ute för den här kullen. Sedan om de vill ha mig är en annan sak.
Roger Klang
@Roger
SvaraRaderaLibyenfrågan är givetvis mångfacetterad och till del så är det naturligtvis, för mig åtminstone, en humanitär insats. Enligt vad jag dock tidigare har kommenterat så finns det flera underliggande aktörer och krafter i denna konflikt. En är naturligtvis tillgången på olja, en annan är religionsgrundad och sedan har vi stamtillhörigheter för att nämna några parametrar. Här anser jag inte att det har bottnats tillräckligt.
Realpolitiskt så ska vi nog inte hyckla vad gäller oljans betydelse i detta. Det gäller iofs för hela den arabiska vår-rörelsen, må det gälla Syren, Egypten, Jemen, Saudi och Bahrain. Hela detta block är nu satt i rörelse och jut nu är det hela havet stormar.
Det är viktigt att pusselbitarna kommer på plats och att de faller. för vår del, gynnsamt. Där är naturligtvis oljan viktig - det går inte att förneka.
Lycka till med ansökan Roger :-)