Naval gunfire

Nedan publicerar jag ytterligare ett inlägg som jag förberedde som uppföljning på ett annat inlägg. Rörigt? Läs så förstår ni vad jag menar. /Klart Skepp

För någon månad sedan gjorde jag ett inlägg inspirerat av Zhirinovskijs galna uttalanden i rysk press rörande Libyenkonflikten. Alltså - att använda ett galet budskap för att maskera ett annat.

Mitt syfte var att få lite input och gamla sanningar testade över hur man kan använda marinstyrkor i en Libyenliknande insats.

Sumatra sköt efter bara några timmar ned mig. jag var dock tvungen att fortsätta spelet. På grund av en jobbinfarkt så fick detta projekt lite väl lång löplina.

Nåväl mina findings landade i följande.

1. Kustbeskjutning från svenska fartyg är inte aktuellt.
Nej, helt riktigt en 57:a är av allt för liten kaliber för att nå någon signifikant räckvidd och effekt, MEN är det en förmåga vi ska kunna framtiden?
Rättning - en 57a KAN bekämpa mål direkriktat, men indirekt eld är kanske inte att föredra då en grövre kaliber är att föredra - se nedan.
Jag såg kanske främst framför mig robot med markmålsförmåga. Just nu pågår tester med RB15 med markattackförmåga Se video här..
Det finns imponerande videor från tester uppe i Vidsel som jag dock inte har tillgång till.
För att kunna utföra ett anfall bör man antingen ha framskjutna eldledare eller mindre sannolikt obemannade system med bra staying time t.ex. en Skeldarplattform Se en två år gammal video här.

Den brittiska bloggaren Think Defencehar lite funderingar över hur man med eld från sjösidan kalla in fire support med kort varsel och fördelar med detta.

Det danska stridsstödfartyget Absalon har kustbeskjutningsförmåga med sina pjäser. Under Falklandskriget genomförde britterna kustbeskjutning med sina 4,5"-pjäser.

2. Att skeppa in specialstyrkor sjövägen med ubåt och t.ex. en dykgruppbåt stötte på patrull. Jag kan medge att upphandlingen av dykgruppbåten är något märklig, men plattformen som sådan tror jag är verkligt smart se video här.

De två nya A26/NGU-ubåtar har en större "tub" i fören som är avsedd att kunna sjösätta diverse specialfarkoster. Här har man fått ta mycket stryk internationellt. Både amerikaner och britter har modifierat sina ubåtsplattformar för att kunna ta specialförband.
Notera att den amerikanska ubåten Florida var på plats utanför Libyen. Förutom att leverera Tomahawk-missiler så är denna en dedicerad Seal-team ubåt. Antingen har man landsatt Seal-teams eller de CIA-styrkor som har nämnts i rapporteringen.
Britterna har liknande ubåtar, men de håller lite mer på sekretessen vilket gör det svårt att påvisa att man har landsatt SBS/SAS från dessa.

3. Användandet av ubåt som framskjuten resurs för early warning. Hur konstigt det än låter kan man med TAS (Towed Array Sonar) faktiskt detektera flyg över vatten. I vatten färdas ljudet med runt 1500 m/s och därmed kan man få en tidig varning för anfall över vatten. Problemet blir att dolt skicka varningen vidare. Sedan utför man faktisk optisk spaning i andra operationer. Detektera RHIBar och minspana för att förhindra nya mineringar i lederna in till hamnarna är också möjligt.

4. Luftvärn in över land. Ja alltså att "plocka" startande flyg med radarn in över land är inte ovanligt. Det beror naturligtvis på topografi, mask osv. Sedan beror det på vilka vapen man hade tänkt nyttja för att bekämpa flyget med. Beroende på hur långt framgrupperad man vågar vara så får man någon typ av räckvidd in över land. Dessutom tvingas flyget hålla sig på låg höjd. Det kräver dock att man har bra och automatiserade EW-system inklusive laservarnare då stridsförloppet blir mycket snabbt pga risk för korta stridsavstånd. Tveksamt om det är värt att ta risken. Notera också att man med de nya systemen kan få en artillerilokaliseringsfunktion vilket skulle ha kunnat spåra och ev bekämpat/lett in eld mot artillerienheter. Se denna video. videon är närmast parodisk, men se efter 2.45 vad jag menar.

Sedan nämnde jag inte vad sjukvårdsfartyg utanför kusten med Role2/Role3-förmåga hade kunnat bistå med i den humanitära insatsen.

Klart Skepp! - - . .