måndag 24 januari 2011

Allt handlar om timing - Falklandsöarna i repris?

I denna länk på You Tube intervjuas ett antal namnkunniga befälhavare på bägge sidor i Falklandskriget om vad som skulle kunna ha lett till en Argentinsk seger. En av faktorerna handlar om att den då nyvalda Thatcher-administrationen var på väg att avveckla sina hangarfartyg och ett landstigningsfartyg.
På grund av, eller tack vare, beroende på vilken sida man avser, var den Argentinska juntan tvungen att påbörja Falklands/Malvinaskampanjen i förtid. Hade man väntat lite längre så hade hangarfartygen och landstigningsfartyg hunnit avrustas och således hade Storbritannien inte kunnat återta Syd Georgien eller Falklandsörna.

Betänk händelseutveckligen i Storbritannien idag när Harrier-planen skrotas och man har avvecklat sina bägge gamla hangarfartyg samtidigt som de nya fartygen läggs i malpåse direkt efter leverans. Man håller dessutom på att avveckla ett fartyg av Bay-klass.

Oljefyndigheter nere i området ökar de ekonomiska incitementen för en ny konflikt. Argentina har lärt sig läxan efter sänkingen av General Belgrano och vill nu bygga egna ubåtar av en tysk design som man köpte loss på 80-talet.

Nu vet jag inte hur det politiska läget är i övrigt i Argentina, men rent styrkemässigt kommer ett tillfälle att öppna sig för Argentina relativt snart. För britternas del får man hoppas att så inte blir fallet.

8 kommentarer:

  1. Det politiska läget i Argentina är så stabilt man kan önska sig, är nog ingen risk för ett andra krig... Motiveringen till första Falklandskriget var ju juntans snabbt fallande popularitet snarare än någon djup kärlek till "Las Malvinas". Man ville samla folket runt militärdiktaturen genom att skapa en tydlig yttre fiende.

    Visst finns det även idag element inom den argentinska nationalistiska rörelsen och säkert till viss mån inom militären som gärna skulle vilja försöka sig på en invasion, men steget därifrån till att det verkligen blir nåt är väääldigt långt. Argentina är idag en stolt och stabil demokrati, man vill inte riskera de senaste årens framsteg (trots viss ekonomisk turbulens..) genom nåt så korkat som att starta krig.

    SvaraRadera
  2. På det politiska planet förefaller inte frågan kring "Las Malvinas" vara helt död. Följande står att läsa i Janes Navy International 17 januari.

    "Brazil's denial of a port visit to HMS Clyde is seen as a signal by new President Dilma Rousseff that her government supports Argentina's claim on the Falkland Islands: a British Overseas Territory. Brazilian Defence Minister Nelson Jobim told Folha de São Paulo that the refusal was a "standard decision for all demands that are made for British warships or aircraft" that are going to the Falklands.

    Argentine Foreign Minister Hector Timerman welcomed the move, saying it showed the close bilateral relations between the two countries, "which is demonstrated not only by trade but also through recognition of [Argentine] sovereignty," of the Falklands."

    SvaraRadera
  3. @Anonym

    Instämmer precis i din analys att Argentina idag är en relativt stabil stat. Vid tidpunkten för kriget 1982 behövde Juntan en "success story" att ena folket med.

    Dock är det ju så att tillfället gör tjuven och inlägget från Apan innanför påvisar en del konstigheter i det Argentinska och Brazilianska förhållningssättet.

    SvaraRadera
  4. UK har väl knappt med lufttankningsförmåga, något som höll på att knäcka UK's operationer under Falklandskriget och nu har ju UK inte ens längre sina åldrande Avro Vulcan som de använde med framgång mot argentinarna...

    SvaraRadera
  5. Ja,

    Storbritannien har väl inte utträtt ur NATO, där 5 artikeln ännu gäller...

    De andra medlemmarna är förpliktade att ingripa.

    Lika osannolikt som ett Argentisnk anfall är, är väl USAs ingripande mot en av sina sydamerikanska partners, som ett argentinsk angrepp.

    Kom ihåg att Argentinas angrepp var ett angrepp av en diktatur. Nu är Argentina en demokrati. Demokratier anfaller väldigt sällan demokratier.

    (Ett sällsynt fall var när Storbritannien deklarerade krig mot Finland [under Finlands fortsättningskrig, då Finland krigade mot Sovjet för att återerövra de stulna områdena], efter att diktatorn Stalin pressade Churchill på det. "Kriget" begränsade sig dock till ett litet luftanfall mot finska Petsamo på ishavskusten, och internering av finska fartyg på världshaven.)

    SvaraRadera
  6. @erep

    Det borde vara som du säger, men vissa politiska utfall indikerar naturligtvis att man inte är helt tillfreds med t.ex. oljeprospekteringen.

    SvaraRadera
  7. När det gäller Argentinas vilja att återta Falklandsöarna håller jag med om att frågan inte är död men att ett anfall är osannolikt med nuvarande politiska situation i Argentina. Situationen kan dock förändras, kanske på grund av ökade råvarufyndigheter i området, kanske genom ett ändrat politiskt läge i Argentina.

    Skulle ett anfall komma till stånd kommer det att vara omöjligt för UK att ensamt återta öarna utan hangarfartygsförmåga. Dessa var 1982 ett tydligt Center of Gravity på operativ nivå. Därför kallar ett antal flaggmän beslutet att skrota Harriers för "strategically and financially perverse" och menar att Argentina genom beslutet i praktiken bjuds in till att försöka ett anfall.

    http://commanderslog.blogspot.com/2010/11/falklands-sjobaserat-missilforsvar-och.html

    När det gäller NATO artikel 5 hade inte UK mycket nytta av den förpliktelsen förra gången och det är inte säkert att de får det nästa gång. Att USA skulle gripa in aktivt mot en amerikans kollega får ses som osannolikt även nästa gång. Återstår att se hur övriga NATO-nationer ställer sig. Kärnfrågan därvid skulle jag tro är om övriga NATO erkänner Falklands som en del av UK territorium. Någon som vet hur det är ställt med detta, eller varför NATO inte grep in i konflikten förra gången?

    / Commander

    SvaraRadera
  8. @Commander

    Ledsen för sent svar...

    Vi ska inte dra allt för långtgående växlar på ett anfall från Argentina, men man kan inte undgå att notera de politiska signalerna i området.

    Dock driver Falklandskriget tankarna mot vad det får för betydelse för brittisk politik att man skrotar Harriers, att ta skrota hangarfartyg och att lägga nya i malpåse, skrota Nimrods etc.

    En opertion liknande denna vid Falklandskriget är helt enkelt inte möjlig för UK nu. Vägen tillbaka blir mycket svår. Situationen liknar faktiskt den innan Falklandskriget då stora besparingar var i antågande inom Thatcheradministrationen.

    Angående Artikel 5 så vet jag faktiskt inte, men det är en fråga värd att titta närmare på då det är av stor vikt för oss att veta för att kunna ta ställning till ett eventuellt NATO-medlemskap eller inte.

    SvaraRadera